Vem ska man tro på…

… tro på, tro på när, tro på när det är så här…
Ja, jag funderar en del på det här med bebisar och magknip. Det verkar finnas lika många åsikter som det finns mammor och några till. En del menar att inget man äter/dricker går över i modersmjölken, andra menar att man inte ska äta/dricka mjölk och mjölkprodukter, lök, starka kryddor, grovt bröd, öl, bönor, kål, socker, … (fyll i önskvärt). Själv vet jag varken ut eller in.

Annie har haft några dagar med värre magknip, speciellt igår. Idag är det mycket bättre – så bra att jag till och med hinner blogga lite :) För när man bär omkring på en bebis alternativt ammar får man inte så mycket gjort – ena armen/handen är liksom låst. Surfa går fint, likaså titta på TV, men skriva mail eller blogga eller läsa tidning går inte så bra. I tanken gör jag massor, funderar t.ex. som vanligt på hundträning och hundavel, men praktiskt går det sämre 😀

Annie gick upp fint i vikt den veckan vi började ge ersättning kvällstid, men senaste vecka hade hon inte gått upp alls. Vi provar denna vecka till med ÄNNU mer och tätare amning och mat och vila, annars blir det att ge ytterligare ett mål ersättning per dag.

Vi har varit ganska aktiva, Annie och jag – vi har varit och handlat, besökt mamma och i onsdags visade vi upp oss på jobbet. Vi har också börjat promenera med vagnen. Under helgen har vi inte kommit ut pga av all snö, men nu har den eminenta grannen plogat skogsvägen så det går att gå där med vagn. Att gå på trafikerade vägar med barnvagn och tre hundar i koppel lockar inte… 😉

Lovis började ju löpa och flyttade tillfälligt till Tina, där hon var nästan 3 veckor. Pojkarna lugnade ner sig en del under frånvaron, och fast Ratkus varit hos Sara en stund funkade det att släppa ihop alla tre när Lovis och Ratkus kom hem. Lovis hade inte riktigt löpt färdigt men till min stora förvåning funkade det utmärkt att ha pojkarna ihop i ett rum och Lovis i ett annat. Nu är lugnet återställt, Lovis löp är slut och allt är faktiskt som vanligt. Skönt!!!

Lite träning har det blivit med Lovis, inte så mycket, men bl.a. har vi äntligen fått ett genombrott med apporteringen. Fotpositionen står högt på agendan nu när magen äntligen är borta. Har ställt in min hundträningsspegel, en stor helkroppsspegel där jag tydligt kan se Lovis position, i husses nya båthall så jag kan träna inomhus – kanon! Utrymmet är begränsat men det är bättre än att träna inne i köket. Och i morgon blir det lydnadsträning i ridhus, härligt. Jag är taggad!

Planeringen för vårens kelpiekull rullar på, just nu funderar Anu och jag på reservhane till Tundra ifall det av någon anledning inte skulle funka med Myrre. Inte helt lätt… men intressant!