Hundfotografering

Häromdagen lade jag ut en förfrågan på Facebook om någon ville ställa upp med hundmodeller för lite hundfotografering, och igår träffades Jenny och jag och hennes familj. Kallt och blåsigt, men soligt. Jag blev rätt nöjd med bilderna. Ester som är vit var svårare än jag trott att få bra medan de två svartingarna var enklare. Insåg att jag har fruktansvärt svårt att hålla kameran rak! Fast det ser ok ut i sökaren blir det ofta sneda bilder.

Det här är fina Selma (Light My Fire Helice), en berger des pyrenees face rase eller som man också säger – korthårig pyreneisk vallhund.  jenny-13

jenny-14Och det här är Esther, Perhaps Perla Orientale, en west highland white terrier. Hon gjorde intryck på mig redan som unghund när hon var med på agilitykurs – numera är hon en dam i sin bästa år, sisådär 8.jenny-7

Sist men inte minst, belgisk vallhund groenendael Je M’Appell Zalza.jenny-3

Våren är här, banne mig

Vi är inte ens i mitten av februari, men våren är absolut här. Ljusare tider och nu ett par ljuvliga soliga varma dagar! Underbart. Sol och värme gör mig gott.

Annars fortsätter väntan som hösten bestått av. Väntan på att sjukvården ska hitta vad som felas mig. Jag mår lite bättre ibland, lite sämre ibland. Det känns som en konstant rödvinsbaksmälla kryddad med astma. Konstant yrsel, energilöshet, tung i huvudet, kroppen orkar ingenting. Jag rasar ofta helt på eftermiddagarna – matt, kallsvettig, illamående, totalt slut. Det enda som hjälper är att jag lägger mig ner och sen tar det allt mellan 20min och några timmar tills jag mår bättre.
Jag promenerar dagligen med hundarna men blir som spaghetti i benen. Kroppen känns som att den går sparlåga, finns inget extra att ta till. Pulsen rusar och jag flåsar som en blåsbälg när jag går upp för trapporna till övervåningen, speciellt nattetid då kroppen varit i vila. Lekte med Waiko på gården och sprang lite häromdagen men jag fick avbryta, jag började hosta som en galning och fick inte luft.
Så här långt har jag enligt min endokrinolog inte sköldkörtelproblem, inte kortisolbrist, ingen överkänslighet mot gluten och inte diabetes. Inga höga TWAR-värden. Inga höga borreliavärden. Har gjort en sömnapnéutredning men det är det inte heller. Gjorde också en lungröntgen men den har jag inte fått svar på ännu (antar – hoppas – att någon skulle ha hört av sig om det var något alarmerande). Gör PEF-mätningar hemma nu som ska lämnas till läkare.
Jag har kontaktat den privatläkare som konstaterade min kortisolbrist i höstas för en second opinion, och han ville ha kortisolprov och ACTH igen vilket jag har lämnat idag. Ska träffa honom när provsvaren är klara och jag hyser ett litet hopp om att han ska ha idéer om hur vi går vidare. Endokrinologen har inte så mycket förslag.

Med solen och vårkänslorna kommer längtan efter hundträning, längtan efter att planera in kurser och läger, utställningar, resor. Men det går inte, för mår jag så här så kan jag inte resa några längre sträckor eller vara borta flera dagar i sträck.
Jag har tre grejer i kalendern i alla fall – MH för Waiko, kennelläger och kelpieläger. Med prioritet i nämnd ordning. Jag SKA på MH:t. Och känner jag mig ens någotsånär så vill jag åka på kennelhelg. Kelpieläger, ja då behöver jag må betydligt bättre än vad jag gör idag.

vixen41waiko30 vixen40 waiko31 waiko32