Varannan Vecka 2015 – Tema nr 6: Damerna först

Höns kan verka lite enkla och dumma. ”Som en yr höna”, ”hönshjärna” osv. Men faktum är att höns inte är dumma alls (eller tja, det är som med människor, det finns undantag som bekräftar regeln) och de har ett väldigt utvecklat socialt samspel. T.ex. så är tuppar väldigt om sig och kring sig med sina hönor. Tuppens roll är att vakta och hålla koll på omgivningen så att hönorna kan ägna sig åt att äta, sola och sandbada. Händer något, tex rovdjursangrepp, så försvarar en bra tupp sina hönor enligt bästa förmåga vilket ibland leder till att han stryker med. En bra tupp uppvaktar sina fruar innan parning (inget pang på liksom) och han har ofta en favorit bland hönorna. Det är fascinerande att iaktta samspelet i hönsflocken. En annan sak som tuppen gör är att han berättar för hönorna när han hittat något ätbart, speciellt ivrigt om det är något extra gott, och så låter han hönorna komma och få maten/godbiten. Damerna först med andra ord!

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Dvärgwyandotte

Här visar tuppen till höger hönorna lite gräs som jag gett dem. Varsågoda tjejer!

Duktig spårhund och vackra höns

I veckan blev det spår tre dagar i rad för Vera. Det är länge sen sist, så vi startade med ett ca 350m långt på onsdagen, på torsdagen blev det ett 500m långt och på fredagen ett 600m långt. Vera går i lugn promenadtakt utan att hetsa upp sig alls, för mig som är van vid betydligt hetare spårhundar känns det som att hon knappt har styrfart… :) Men hon jobbar väldigt fint och reder ut vinklar och små svårigheter som spår längs med vägkanten. I fredags ökade hon tempot till rask promenadtakt spåret igenom, kändes genast bättre för mig 😉 Föremålen vindar hon in och stannar till kort vid, men är inte speciellt intresserad. Det ska vi nog kunna bygga upp, bara att jobba vidare. Känns riktigt, riktigt bra. Nu håller jag tummarna för en snöfri vinter… :)

Fotade lite höns igår. Är väldigt nöjd med dvärgbrahmorna som är nya för i år. Trevliga och vackra höns! De har inte riktigt samma coola rovdjursutseende som sina stora släktingar men de är fina ändå.

Guldsvartbandad tupp

Guldblåbandad tupp

Guldblåbandad höna

Sabelpoot, silver svart porslin tupp

Dvärgwyandotte, guldblå randad

Dvärgwyandotte, guldvit randad

Dvärgwyandotte, porslinsfärgad/trefärgad

Annie 1 år och Ratkus omplacerad

Ojoj, en hel evighet sedan jag skrev något. Vardagen rullar på och det känns som att jag rör mig i ett bestämt schema mellan hemmet, mataffären, min mamma och jobbet. Som vanligt avskyr jag (sen)hösten och tycker det är otroligt jobbigt när allt är grått och trist. Min energi försvinner helt och jag vill bara bort till någon solig plats. Men, jag är i alla fall glad att november hittills varit varm och snöfri.

Lilla Annie fyllde ett år 31.10, och firades med tårta och litet kalas. Annie utvecklas dag för dag, det är häftigt att följa med i allt som händer. Hon står lite själv men har ännu inte börjat gå. Armarna räcker långt och allt ska undersökas. Favoriten är fjärrkontrollen till TV:n och mobiltelefonerna. Just nu är det bara mamma (jag) som duger och det är lite frustrerande ibland…

Ratkus har fått ett nytt hem. Det hela började när Viggo och Ratkus inte längre kom överens, det är en lång historia men i korthet kan jag säga att jag länge tyckt att Ratkus kommit lite i skymundan av de andra hundarna och skulle passa väldigt bra som ensamhund. Han är en go och känslig kille som inte tar för sig så mycket (som hans bror Viggo gjorde). Efter en hel del om och men är nu beslutet taget och Ratkus har fått flytta ett par kilometer bort till Jana med familj, som jag känner från tidigare. Han får vara med Jana på jobbet och är bl.a med ute och rider flera gånger i veckan. Det känns jättebra samtidigt som det är jobbigt. :S

Full fart hemma är det ändå. Vera stjäl som en korp och tuggar på ALLT. Köksstolarna, vedkorgarna, Annies leksaker, bokhyllorna, skostället, lister, vindstrappan, soffan, till och med trädgårdsmöblerna ute… Tur att hon är söt, som uppfödaren skrev på Facebook 😉 Vi tränar lite emellanåt. Vi har påbörjat vinterträning i ridhus och Vera tyckte det var störtkul. Ja, mest att träffa Tina och Qila då, men ändå… Jag är väldigt nöjd med hur den lilla termiten utvecklas <3
Lovis var minst sagt überladdad efter flera månaders totalt lydnadsuppehåll. Det har i stort sett inte blivit någon agilityträning heller på sistone, jag har helt tappat motivationen. Just nu har Fanny lånat Lovis och  har henne med på Strömsholm där Fanny praktiserar. Summan av hundar är ändå konstant, idag kom Qila hit för att stanna några dagar :)

 

Vacker skärgård, besök, och stor dotter

Sitter på skärgårdsfärjan till finska fastlandet och passar på att blogga. Sovit en stund har jag redan gjort. Tänk så sant det är som alla säger att egentid blir så mycket värt när man har barn. Fasen, tidigare hade man ju inget annat än egentid…

Vi åker genom istäckt fantastiskt vacker skärgård. Jag kan varmt rekommendera skärgårdsfärjorna om man ska åka mellan finska fastlandet och Åland! Extra skönt är det så här mitt i veckan under lågsäsong, lugnt och stilla. Hem blir det storfärja, Viking Line, inte lika kul.

Sedan sist har vi tränat lite mer, Lovis och jag. apporteringen fixade vi genom att skippa ett steg i kriterieplanen, vi gick rakt på att sitta med apportbocken i munnen och sedan kalla in. Ibland kan mellansteget att en person håller hunden, presenterar apportbocken och sedan släpper då hunden griper vara ett bra sätt att träna snabbhet vid ingångar – men ställer det bara till problem så får det förstås vara.

Agilityträningen i ridhuset förra fredagen som jag körde ensam gick bra. Härligt att få träna på utan att bry sig om tiden. Testade lite ”channel weaves” (korridorslalom?) på klubbens slalomhinder, likadant som jag själv beställt och snart får hem, gick så jäkla bra! Ser fram emot att kunna nöta det regelbundet.

Annies babysim gick bra, varken stor glädje eller sorg. Hon var neutral och det ska bli spännande att se hur hon reagerar nästa gång – i torsdags orkade jag inte åka, jag var helt slut.
Den lilla tjejen växer och utvecklas förstås, det händer massor. Hon pratar och joddlar och har fått prova på att sitta i gåstol, och igår köpte jag en hoppgunga. Lite liten för såna äventyr är hon ännu, men hon tycker det är kul att kunna stå på egen hand! :)
Vi hade besök förra veckan av först Malin och lilla Tova, sedan av långväga gästerna Towe och Tuva. Alltid lika skoj att ses!

Ska vi leka nu, säger Lovis

Towe, Tuva och Annie

Inhiberade valpplaner och blått band

Anu och jag har tagit det tråkiga beslutet att inte gå vidare med våra avelsplaner, pga flera olika orsaker. Ingen kull på Tundra och Myrre alltså. Det känns förstås jättetrist, men, men – resan hit har varit rolig och det går fler tåg 😉 I år får jag istället ägna den tid och energi som inte går till Annie åt att träna och tävla med Lovis.

I söndags var det Åboutställningen, Tina och jag åkte över dagen. Över dagen till fastlandet betyder att åka hemifrån 02.20 natten till söndag och komma hem 02.15 natten till måndag. Kan ingen starta en vettig färjlinje???
Ratkus skötte sig enormt bra, han är hur enkel som helst att ha med sig! Jag upplever honom som en mycket, mycket vek hund, men ändå fixade han resan med allt vad den innebar hur bra som helst. Bildäck – inga problem, hala branta trappor – inga problem, utställningsmiljön – inga problem, halvfulla närgångna sambadansare – inga problem, andra hundar – inga problem. Cool kille!

Resultatmässigt, tja, nåja. Reglerna har ändrat från årsskiftet. Ratkus fick ett blått band, vilket förr betydde en tvåa, inget bra alls. Nu betyder tydligen blått band till hälften rött band, så ett blått band som inte är ett blått band alltså 😉
Domare var Phyllis Pouschka-Aigner från Österrike:

Masculine. Correct proportions. Correct head. Good chest. A bit too much outstanding in front. Acceptable angulation in rear, good in front. Correct tailset. Correct movement, but could show more drive.

Det har ju blivit en del träning med Lovis på sistone, tisdagkvällarna är heliga; vikta för lydnadsträning i ridhus. Det sker framsteg hela tiden och är riktigt, riktigt roligt. Idag tränade jag hemma på parkeringen (husses hall är irriterande nog full med båtar…) och det var inte lika roligt. Lovis är inte alls lika koncentrerad hemma som borta…? Märkligt. Nåja, bra träning blev det i alla fall.
På söndag är det första agilityträningen sen Allerkursen, ska bli spännande. :)

Vi trivs ihop... men måste du fota oss?

Äggskörd

Qurt, brahmatupp, ny i gården!

Glad överraskning

Gissa vem som lite förvirrat kocklande kom spatserande på fel sida om hundstängslet i morse när jag skulle släppa ut hönsen?

Äventyrliga hönan

Blev alldeles fånigt glad. Det tror jag hon också blev, i alla fall så flög hon säkert 10m från grindöppningen som jag fixade, ända in i hönsgården. Visste nog vart hon skulle men förstod inte att ta sig över staketet :-) Härligt, härligt, att hon är oskadd och i säkerhet!

Just nu blåser det ordentlig storm, över 25m/sek sägs det, usch. Det har varit flera strömavbrott. Skönt med eld i spisen! Och hundpromenaden avklarades på förmiddagen medan det fortfarande var något sånär lugnt så det behöver jag inte bekymra mig om.

Magen känns, vad ska jag säga, obekväm. Det stramar och spänner och bebisen är väldigt aktiv. Under lång tid nu har magen liksom bara varit stor och otymplig, men jag har inte tänkt så mycket på den. Nu KÄNNS den liksom hela tiden. Obekvämt att gå, obekvämt att sitta, obekvämt att ligga. Lite har den ändrat form också tycker jag.
Ser inte direkt fram emot förlossningen men känner att det kan räcka nu… bebis, hallå, du kan få börja komma ut nu!

Räven raskar…

En skabbräv har ikväll käkat upp en av mina hönor (porslinsfärgad dvärgwyandotte), ytterligare en (röd/guld sabelpoot med vita prickar) från andra hönshuset fattas så antagligen blev den också rävmat. Nå, skabbräven är avlivad och slipper lida och sista måltiden var säkert god :-S  Hundarna var i närkontakt med räven så i morgon är det bara ringa veterinär och få Stronghold utskrivet.

Tränade lydnad med Tina och Qila i söndags, trevligt! Tina fick kommendera medan Lovis och jag gjorde ”intåg” och jobbade med kontakt och grundfärdigheter. Lovis var lite fascinerad av att Tina stod där och skrek men skötte sig fint. Tränade också lite budföring och platsliggning. Skitnöjd med platsliggningen! Det är en stor störning för kelpietjejerna att jobba samtidigt på plan.
Skulle ju träna spår tillsammans igår, Tina och jag, men det blåste storm så vi avstod. Kändes inte som ultimata förhållanden för att träna spårnoggrannhet med två unga oerfarna jyckar :-)

Idag har jag varit spänd och uppblåst i magen och haft magknip. Humöret har dessutom varit i botten. Något på gång? Vet inte. Har ingen aning om hur det känns att ha värkar/sammandragningar…

 

 

En sån tog räven...

 

 

... och en av dessa saknas också :-(

 

De två sistnämnda är ett experiment, en korsning mellan en röd tupp med vita prickar (sedermera avlivad) och en guldfärgad höna med vita prickar. Det blev en tupp och två hönor, jättefina i både färg och teckning, och det känns skittråkigt att det är en sån höna som försvunnit. Av dvärgwyandotterna så har jag två porslinsfärgade hönor och en tupp kvar, det svider inte lika mycket. Hoppas dock att det inte är hönan på bilden som gick åt, för det är den som är bäst tecknad…
Får nog bli inlåsta hönor nu, såvida de inte är under direkt uppsikt. Trist.

Hur ska det gå med hundarna då?

Ja, ovanstående fråga får jag rätt ofta sen jag blev gravid. Hur ska jag veta det, you tell me, lixom?! 😉
Såvida barnet eller jag inte blir allergiskt (hände en av mina vänner under graviditeten, husch!) ska väl det mesta gå att lösa.

Ikväll har vi haft besök av Eva, som har masserat igenom Viggo. Hon tyckte han kändes rätt mjuk och fin och visade hur jag ska göra för att hjälpa honom ytterligare. Det känns bra att han inte är spänd när han fortfarande är ojämnt musklad bak efter operationerna.

Har fotat mina kära höns, här kommer några smakprov…visst är de fina?!

Brahmabebis

Blåndine

Blåndine

Igor & Blåndine

Igor & Blåndine